Jag skrev i ett tidigare inlägg om min erfarenhet att besöka loppis. Nu har jag själv hyrt ett bord var jag lagt ut till försäljning bland annat överlopps porslin, kläder och skor.
Varje dag har jag gått förbi mitt eget hörn för att se om något sålts och varje gång blir jag lika förbannad! Kläderna ligger på golvet, vissa kläder vid grannens bord, ett par stövlar vid nästföljande grannes bord och porslin var prislappen rivits bort. Hur kan människorna bete sig så fruktansvärt illa? Vandalistsvin! Jag blir riktig arg!
Lathet och griseri är tydligen en stor egenskap som finns i många människor. Själv när jag går på loppis – eller i butiker för den delen – lägger jag alltid tillbaka sakerna varifrån jag tagit dem – om jag inte har i åtanke att köpa. Skulle aldrig falla mig in att slänga kläderna på golvet efter att jag tittat på dem. Ej heller grisa ner och bete mig som en självupptagen dåre.
Hur orkar köpmannen? Jag skulle bli fullkomligt galen av frustration om jag hade en butik och var tvungen att städa upp varje dag efter hänsynslösa idioter. All respekt åt affärsidkaren! Tålamod måste vara dennes största egenskap.
Nu drar jag så klart inte alla över samma kam – Men jag var tvungen att stå en bit i från och iaktta människorna som gick runt och fingrade, för att se om mänskligheten verkligen är på väg att dö ut. Cirka 70 % (utan överdrift!) brydde sig inte om att lägga tillbaka plaggen, vikta och snygga. Nej, de slängde tillbaka varje påpillat plagg i en hög – antingen på hyllan eller så lät de plagget trilla ner på golvet. Man blir mållös! Riktigt, förbaskat mållös!
Inte undra på att samhället ser ut som det gör idag – i många andra frågor. Då majoriteten inte ens kan bete sig på ett loppis?! Vart hän har hänsynshumanismen tagit vägen? Alla tänker bara på sig själv och mer och mer börjar vi bete oss som vildar.
Fy, jag skäms! Jag skäms för min medmänniska som inte kan bete sig. Jag vägrar tro att vårt samhälle och individen är på väg att återgå till barbarernas tid. Jag gråter för våra barn, som tydligen fostras av vi föräldrar, på ett sådant fruktansvärt avskyvärt sätt. Barnen ser på hur föräldrar och vuxna beter sig, och apar efter. Beter du dig illa, förstör och inte tänker på din nästa – kommer ditt barn att göra precis likadant.
Jag kommer aldrig, aldrig att ha ett loppisstånd igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar